ASR 25 år – Ordförandens tal

Afrosvenskarnas riksförbunds 25-årsjubileum – Ordförandens tal

Vänner, jag ska försöka dra en historisk bild, nämna några av de resultat vi har åstadkommit sedan ASR bildades och reflektera kring några utmaningar som väntar oss framöver.

Historik

Det är 25 år sedan Afosvenskarnas riksförbund (ASR) bildades, år 1990. Då hette förbundet, Riksförbund för afrikanska föreningar.

Under den tiden hade socialarbetarna i Stockholm, enligt dem själva, svårt att hantera ungdomar med afrikansk bakgrund. De hängde på stan sas det, på Plattan och Kungsträdgården. Då gick ett antal afrikanska föreningar ihop och bildade Riksförbundet för afrikanska föreningar (RAF)

Plattan och Kungsträdgården uppfattades under den tiden som destruktiva miljöer där ungdomarna riskerade att utsättas för droger, alkohol, prostitution och könssjukdomar. Så vi ville först förstå vilka de här ungdomarna var och vad det var som drog dem dit.

Vårt arbete med att förebygga dessa problem föregicks av en studie som kom att sammanfattas i en rapport med titeln ”De nya afrosvenskarna”. Av resultatet från rapporten förstod vi att de afrosvenska ungdomarna inte var välkomna någonstans. Samtidigt kunde inte de afrikanska föreningarna absorbera de här ungdomarna då de inte hade riktade verksamheter till unga. De afrikanska föreningarna var i huvudsak bildade av män som hade kommit till Sverige som politiska flyktingar. De var i huvudsak motståndare mot regimerna i sina respektive hemländer.

Frågor som rörde integration i det svenska samhället var inte särskilt intressanta för dem. De hade inte kommit för att stanna. Hoppet att inom kort återvända till hemländerna var starkt. Så bevakning av det som hände i hemländerna var viktigare än integrationsfrågor. Dessutom var de flesta av de här föreningarna dåligt orienterade i det svenska samhället. Barn, ungdomar och kvinnor passade inte riktigt i den verksamheten som de flesta föreningarna drev. Vi förstod snabbt att en strukturförändring måste göras om vi skulle nå ungdomar, barn och kvinnor.

År 1992 döptes riksförbundet om till Afrosvenskarnas riksförbund (ASR). Endast föreningar kunde vara medlemmar i de gamla strukturerna. I de nya blev både enskilda och lokala föreningar medlemmar, som alla grupperades under de lokala avdelningarna.

ASR kom snabbt att utforma sysselsättningsskapande aktiviteter för ungdomar utifrån de förslag som Plattans- och Kungsträdgårdens afrosvenska ungdomar hade lämnat under en enkätundersökning. Sommar- och vinterläger (långt från storstadens betongmiljöer), ungdomsdisco och förebyggande informationsinsatser mot drog- och alkoholmissbruk sattes igång.

HIV/AIDS skapade under den här tiden stora rubriker i tidningarna. Svarta pekades ut som en högriskgrupp och det blev starkt stigmatiserande för svarta. Folk vågade inte sitta bredvid oss i en fullsatt buss eller vagn i tunnelbanan. ASR gav sig in i debatten och deltog även med informationsinsatser för att motverka stigma och spridning av HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

I mitten av 1990-talet gav sig förbundet in i arbetsmarknadspolitiska frågor. Diskriminering och rasism var något som för oss var närvarande. Arbetsförmedlingen tycktes anse att de flesta av oss inte var ”anställningsbara”. Afrosvenskar placerades rutinmässigt i ”må bra åtgärder” där de kunde bollas runt i år utan resultat. Som respons på myndighetsinstitutionernas attityder gick ASR in på det arbetsmarknadspolitiska området med konkreta satsningar. Kvinnorna i ASR startade projektet SIMBA som med framgång kom att bli en modellverksamhet på området. Den som inte kunde få jobb genom SIMBA hade små chanser att få det genom andra åtgärder. SIMBA fungerade ofta som sista räddningsstation.

Vi gick även in i den arbetsmarknadspolitiska debatten, och med SIMBA som konkret exempel lyckades vi att bidra till att förändra debatten på området. SIMBA varade i cirka 13 år innan förbundet blev tvungen att sälja verksamheten till privata ägare.

Det var under 2000-talet som ASR på allvar kom aktivt att engagera sig i diskrimineringsfrågor. År 2002 blev ASR en av initiativtagarna och påskyndarna till bildande av Centrum mot rasism (CMR). Den politik som utformades för att bekämpa rasism och diskriminering var utformad på ett sätt som osynliggjorde den diskriminering och rasism som drabbade människor med bakgrund från Afrika.

År 2005 tog riksförbundet ett strategiskt beslut och lanserade begreppet ”afrofobi” som ett verktyg. ASR skrev en motion för att införa begreppet i CMR:s stadgar, precis som andra begrepp som redan nämndes i dessa stadgar: homofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi.

Afrofobi som begrepp kom att bli ett reellt verktyg som idag förknippas med rasism och diskriminering mot svarta. ASR såg till att en kampanj runt begreppet utformades och att afrofobi som begrepp hamnade i viktiga dokument hos tjänstemän, på regeringskansliet, och andra institutioner.

Det bör dock noteras att det inte var lätt att få begreppet infört i CMR:s stadgar. Det kom att krävas två årsmöten innan begreppet till slut antogs. Motståndet var starkt och kom från oväntade håll, mest från de som kämpade mot homofobi.

ASR kom sedan att engagera sig i arbetet för att belysa Sveriges inblandning i den transatlantiska slavhandeln. Det kom att ge begreppet afrofobi en stark historik kontext.

Det som bör nämnas är dock att allt det här arbetet som jag nämnt ovan kunde vi inte åstadkomma ensamma. Det behövdes allianser med likasinnade.

Utmaningar

Vänner, även om vi har åstadkommit något under de gångna 25 åren måste jag dock understryka att vi har stora utmaningar som väntar oss. Jag nämnde i början att de första afrosvenskarna som kom till Sverige under 1960- till 1980-talet huvudsakligen var manliga politiska flyktingar från motståndsrörelser. De var inte intresserade av integration. Ett semesterhus i det kalla Sverige var för kallt för dem. De drömde om att återvända. En del lyckades göra det men de flesta blev tvungna att stanna. Deras barn och kvinnor blev inte enkla att återvända med utan kunde ha andra synpunkter. Så de politiska flyktingarna blev tvungna att inse att även de var en del av Sverige och stannade.

Vi har kommit för att stanna. Men trots våra stora ambitioner om att integrera oss i Sverige brottas både vi och våra barn med identitetsfrågor. Det är dags att inse att det även är viktigt för oss att ha en fot i Afrika. Afrika är morgondagens tillväxtområde och där kommer det finnas de hetaste arbetsmarknaderna. Om vi ska vara med i det som komma ska i Afrika, vara delaktiga och kunna påverka Afrikas utveckling måste våra barn förstå Afrika, dess mosaik av kulturer och dess politiska landskap. Det är dags att skapa plattformar som underlättar för våra barn att få en plats i exempelvis Ghana, Sydafrika eller Kongo.

Vi har snart en växande grupp afrosvenskar som går i pension. De flesta är låginkomsttagare och skulle behöva en valmöjlighet att även tillbringa en del av sin tid i Afrika. Den ensamhet som Sverige och äldrevården erbjuder är för många motbjudande. Äldrevården är kanske inte utformad för att möta deras primära behov.

Vänner, den afrosvenska gemenskapen måste vårdas och vi måste hitta nya sätt för hur afrosvenska ungdomarna ska engageras i föreningslivet. Det är en strategisk fråga för Afrosvenskarnas riksförbund och för den afrosvenska gemenskapens överlevnad.

Vår identitet i Sverige, i Europa och i Afrika är i hög grad ett lika viktigt integrationspolitiska område:
– Vi måste därför även i fortsättning delta och medverka i påverkansarbete så att Sverige och Europa blir och förblir en plats där afrosvenskar och afroeuropéer har en meningsfull tillvaro.

– det är lika viktigt att den afrosvenska, den afroeuropeiska och den eurafrikanska identiteten förenas och blir en del av vår afrosvenska identitet.

– Vi ska inte isolera oss. Om vi ska lyckas att bemöta våra utmaningar behöver vi även fortsättningen bygga allianser.

AFROSVENSKARNA_ordf_Mikael

 

 

 

 

 

 

Mkyabela Sabuni,

Förbundsordförande

Recommended Posts

Leave a Comment

Contact Us

We're not around right now. But you can send us an email and we'll get back to you, asap.

Not readable? Change text. captcha txt